Ett förtydligande Gällande Ramadans början 1435
All lov och pris tillkommer Gud, Världarnas Herre. Vi bevittnar att det inte finns någon sann Gudomlighet förutom Allah och att Mohammed(saas) är hans profet och sändebud.
I samband med att flera islamiska center och organisationer annonserade inledningen av Ramadan lördagen den 28 juni, har det väckts en debatt kring, och en del invändningar har riktats mot detta beslut. Invändningarna har både varit sakliga där man kritiserade organisationernas beslut, bland dem Islamiska Förbundet, medan andra övergått till överdrift i form av grova anklagelser. Istället för att fokusera på den teologiska (Fiqah)debatten ifrågasatte man organisationernas avsikter, vilket strider mot syskonskapets obligationer och särskilt i detta fall när anklagelserna riktats mot organisationer med en gedigen och oneklig historia av ledarskap i Dawafältet.
För att klargöra förvirringen som uppstått och besvara de invändningarna som framförts för att demonisera de som fastat i lördags säger vi följande:
Många av de som motsatte sig fastan i lördags har tyvärr inte läst Europeiska Rådet för Fatwa och Forsknings uttalande som förklarade förutsättningarna och grunderna för Fatwan om fastans inledning. Fatwan som innefattar flera Fiqh-institutioners åsikt i fråga fastställer att ”ingen hänsyn tas till var måneskådningen äger rum”, och att profetens (saas) hadith: ”Inled fastan vid måneskådningen och bryt fastan vid måneskådningen” är ett uttalande för hela nationen, d.v.s. om månen skådas i ett land då ska hela nationen fasta. Detta var självklart svårt tidigare då nyheter inte kunde sprida sig lika snabbt som nu men i vår tid är verkligheten en annan.
En annan invändning som lyfts upp hänvisade till att fastan på lördagen skulle ”bryta konsensus”, vilket är ett märkligt uttalande, eftersom bindande konsensus inom teologin har sina villkor. Bland dessa villkor är ”avsaknaden av en ansenlig part i frågan man är oense” samt att ”oenighet råder inom ramen för Idjtihad” (dvs att oenigheten är inom ramen för de lärdas möjlighet att härleda domar utifrån Koranen och Sunnah). I vårt fall så är det inte inom ramen för denna påstådda konsensus och om vi föreställer oss att det skulle finnas konsensus så är det många frågor som behöver besvaras såsom; när fastställdes denna konsensus? Eller betraktar vi den muslimska minoriteten i Sverige som ett ”samfund”(ummah) med en enskild teologisk referens? Detta är självklart inte fallet då många församlingar har en egen ledare, Mufti eller referens. Vidare bör man fråga sig vad vi menar med ”samfund”, är det endast araber? Vad gör vi då med majoriteten av de icke-arabiska muslimerna som fastade under lördagen? Är inte de en del av ”samfundet”?
Med detta sagt och med muslimers närvaro i Europa, ser vi behovet av en gemensam referens som delar vår vardag och ser utmaningarna som vi möter vilket kortfattat är Europeiska Rådet för Fatwa och Forskning syfte. På så sätt kan Fatwor ges som tar alla relevanta aspekter i beaktning samt uppfyller teologiska krav. Det är utifrån detta som beslutet togs att följa Fatwarådets direktiv kring Ramadans början. Hade man däremot valt måneskådningen i ett land finns det många frågor att lösa som, vilket land ska vi följa? Då inget land är mer prioriterat än något annat! Därför blir den avgörande åsikten hos majoriteten av de lärda och som vi hänvisat till tidigare att ”ingen hänsyn tas till var måneskådningen äger rum”.
När det gäller prioriteten mellan astronomi och skådning med blotta ögat är det en tvistefråga inom teologin. Fiqah-lärda har forskat och studerat frågan vid flera tillfällen och det finns fortfarande meningsskiljaktigheter, även om erfarenheterna bekräftar att astronomi är mer exakt samt att felmarginalerna är mindre. Vid måneskådning däremot har vi flera gånger ombetts att fasta om en dag då fel har skett, samma fel har upprepats vid inledningen av månaden Dhul-Hijja.
Europeiska Rådet för Forskning och Fatwa har däremot ett tydligt ställningstagande i denna fråga och bekräftade Ramadans början beroende av experters(astronomers) utlåtanden samt möjligheten att skåda månen. Det var detta som skedde då Ramadans början fastställdes till den 28 juni, då månen föddes på morgonen 27 juni kl 08:08 GMT med konsensus av alla vetenskapliga centra i världen. Måneskådningen var också möjlig i 13 afrikanska länder bl.a Senegal, Mauretanien, Ghana, Elfenbenskusten, Togo, och i alla länder i Nord-och Sydamerika samt vissa delar av Australien(För mer info se http://www.makkahcalendar.org).
Vidare inledde Yemen, Turkiet, Ryssland och stora delar av Afrika fastan på lördagen, och i Europa lever stora grupper från Turkiet och Balkan och i vissa länder är de en majoritet. Därför har inte Islamiska Förbundet eller någon annan församling brutit mot någon ”konsensus”, inte heller har dem varit ensamma om att fasta på lördagen så som några utan belägg och orättvist framställt det.
Slutligen vill vi betona vikten av att ta hänsyn till våra omständigheter då vi väljer bland de olika tillåtna rättsliga åsikter(fiqh-åsikter) som finns inom islam. Man bör därför föredra den fiqh- åsikt som tillgodoser våra gemensamma intressen.
I frågor kring Ramadans början och slut är det av intresse och nytta att kunna ha framförhållning. Dels för att underlätta ansökan om ledighet och kunna boka salar och hallar för Eidböner m.m och särskilt då vi lever i ett samhälle som är organiserat i alla avseenden och kräver viss framförhållning. Med detta sagt återstår det därför att påpeka att detta endast är en Fiqh-åsikt och inte ett politiskt ställningstagande som vissa tyvärr påstått.
Sveriges Imam Råd
Stockholm 30 juni 2014
توضيح
حول بداية شهر رمضان 1435
الحمد لله والصلاة والســـــــــــلام على رسول الله وبعد،
ثار جدل وقامت اعتراضات – منها الموضوعي ومنها المتحامل- إثر إعلان عدد كبير من المراكز والجمعيات الإسلامية بداية رمضان يوم السبت 28/6 ومن تلك المراكز الرابطة الاسلامية وذهب البعض إلى انتقاد هذا الموقف وبعضهم تجاوز الخلاف المشروع إلى الاتهام المذموم وتجاوز الرأي الفقهي إلى اتهام النوايا وهي ليست من مقتضيات الأخوة الإسلامية الجامعة في شيء، خاصة أنها توجه إلى جهة لها تاريخها الريادي في ساحة الدعوة وبلاء في مختلف الميادين وأثر لا ينكر.
ومن أجل دفع الشبهات والرد على الاعتراضات التى ساقها أصحابها للتشنيع على من صام يوم السبت نسوق ما يلي:
أن أكثر المعترضين لم يطلعوا على البيان الصادر من المجلس الأوروبي للإفتاء والبحوث الذي بين حيثيات ومستندات الفتوى ورأي المجامع الفقهية التي أكدت أنه لا عبرة باختلاف المطالع وأن خطاب الشارع صلى الله عليه وسلم: (صوموا لرؤيته وافطروا لرؤيته) إنما هوخطاب لعموم الأمة فاذا رؤي الهلال في بلد وجب على الأمة الصيام- وقد كان الأمر متعذرا قديما لصعوبة نقل الخبر- وليس هو كذلك اليوم كما يعلمه كل أحد.
واعترض البعض بدعوى أن صوم السبت خرق للاجماع- وهو قول مستغرب- لأن الإجماع الملزم له شروطه ومنها عدم وجود المخالف المعتبر خلافه ومنها أنه يقع فيما محله الاجتهاد وأما في هذه المسألة فإنها تقع خارج الإجماع المزعوم، ولو تصورنا أن الإجماع قائم في المسالة فنسأل متى كان ثمة إجماع في قضيتنا؟ إلا إذا اعتبرنا الأقلية المسلمة في السويد أمة واحدة لها مرجعية فقهية واحدة، كيف وفي كل جمعية أمير ومفتي وزعيم ومرجع؟
ثم هل يقصد بالأمة العرب دون غيرهم، فما نفعل بمعظم المسلمين من غير العرب الذين صاموا يوم السبت وهم أكثر عددا؟ أم أن هؤلاء ليسوا من الأمة؟
المسألة الأخرى أننا بحكم اغترابنا يتحتم علينا إيجاد مرجعيات تشاركنا الديار وتعيش معنا النوازل لتكون فتواها متحققة بالشروط اللازمة وإن تبنّينا – في هذه المسألة – رؤيا بلد مخصوص فأي بلد سنختار؟ لأن ذلك البلد ليس أولى من غيره! لكن الضابط الذي يحسم اتباع هذا أو ذاك هوالأخذ برأي جمهور العلماء: ”أن لا عبرة باختلاف المطالع”.
أما قضية الترجيح بين الحساب والرؤيا بالعين المجردة فهي مسألة متنازع فيها والمجامع الفقهية تناولتها بالبحث والدراسة مرارا وكان الأمر فيها مثار خلاف والواقع يؤكد أن الحساب أدق وأبعد عن الخطأ، وكيف وقد دعينا إلى قضاء يوم من رمضان أكثر من مرة نظرا للخطأ الحاصل في ثبوت الشهر وتكرر الخطأ في دخول ذي الحجة.
وقد كان رأي المجلس الأروبي للإفتاء والبحوث واضحا في هذه المسألة حيث تثبت بداية الشهر اعتمادا على ما يقرره أهل الاختصاص – الفلكيون – بالإضافة الى إمكانية حصول الرؤيا وهو ما حصل يوم 28/6، حيث ولد الهلال يقينا صباح يوم 27/6 على الساعة 08 و08 دقائق بتوقيت غرينيتش، بإجماع كل المراكز العلمية في العالم قاطبة، وكانت رؤية الهلال ممكنة في 13 بلدا إفريقيا منها: السنغال، موريتانيا، غانا، ساحل العاج، التوغو، وفي جميع بلدان أمريكا الشمالية والجنوبية وبعض مناطق استراليا * أنظر:
أما عمليا فقد بدأت اليمن وتركيا وروسيا الصيام يوم السبت وفي القارة الأوروبية تعيش جاليات كبيرة من تركيا والبوسنه وبلدان البلقان وهي أكثرية في بعض البلاد، وقد صامت يوم السبت، فالرابطة بهذا الاعتبار لم تخرج عن ”الإجماع” ولا انفردت بالصيام كما يردده البعض دون إنصاف ولا تجرد.
ثم إننا نحتاج إلى المواءمة بين واقعنا واختياراتنا الفقهية وهنا يمكن الحديث عن الأخذ بالمرجوح عند تحقق المصلحة، فمن المصلحة أن نعرف بداية شهرنا ونهاية صومنا وأيام أعيادنا، ليسهل ترتيب الإجازات وحجز الأماكن لصلاة العيد إلخ…، كيف ونحن نعيش في مجتمع منظم في كل شيء. يبقى أن نشير الى أن هذا رأي فقهي وليس موقف سياسي كما يحاول بعض الشانئين أن يوحي به.
هذا وبالله التوفيق والله من وراء القصد وهوالهادي إلى سواء السبيل
المجلس السويدي للأئمة
استكهولم 30/06/2014
